För mig är skillnaden stor mellan en bild och en BILD och ett porträtt och ett PORTRÄTT. Flummigt? Nä, egentligen inte. Konstnären René Magritte förklarar det fint i målningen La trahison des images. Målningen föreställer en pipa och texten "detta är ingen pipa". En sanning förstås, eftersom det bara är en målning av en pipa och inte en faktisk pipa.
Porträtt är ett samlingsnamn som rymmer flera olika typer av porträtt-genrer, exempelvis personalporträtt, modeporträtt, artist-porträtt eller varför inte körkortsporträtt. Varianterna är många, men det finns inget riktigt bra ord för en bild som beskriver det personliga hos en människa. Det närmaste jag kan komma på är personporträtt, men det associeras nog mer till ett skrivet porträtt. Kvar blir då PORTRÄTT. Det fungerar bättre i tal än i skrift, eftersom man kan uttala det med emfas. Det går förstås alltid att komma runt "problemet" genom att lägga till ett adjektiv och säga "ett personligt porträtt".
De olika porträttkategorierna glider förstås in i varandra, ett riktigt bra modeporträtt tycker jag ska kännas personligt och det gäller i lika hög grad ett personalporträtt. Däremot tror jag aldrig att man köper en bild fullt ut som har en företagslogga under sig. Det personliga äts upp av det kommersiella. Sammanhanget, i vilken en bild syns, spelar stor roll för tolkningen och definitionen.
I mer redaktionella sammanhang kan man hitta många fina porträtt, men det är tyvärr glest mellan de där bilderna som verkligen griper tag och känns i magen. Det är få BILDER och PORTRÄTT med andra ord. För att exemplifiera detta har jag valt ett typiskt porträttuppdrag. Uppdraget var att fotografera Thomas Öberg, frontfiguren i Bob Hund. Min ambition, att ta ett riktigt bra PORTRÄTT, grusades redan innan vi hade börjat fotografera. Thomas vägrade att bli fotograferad utan sin mask, vilket gjorde det omöjligt för mig att fånga någon annan än scenpersonen Thomas Öberg. Jag fortsatte ändå som planerat och försökte få till bilder med så stor variation som möjligt.
Svaret på frågan: Vad är ett bra porträtt? som jag ställde i mitt förra inlägg, kan ha många svar. En bilds syfte och sammanhang är ofta bra måttstockar för att leta svaret på frågan om en bild är bra eller inte. En bild på en blundande person kan upplevas innerlig och känslosam, men samtidigt vara ett uselt körkortsporträtt.
Det blev inget PORTRÄTT på Thomas Öberg, men väl en samling helt okej magasinsporträtt. Mina bilder adderade inget som gemene läsare inte redan visste, eller redan har sett. Istället blev bilderna dekorativa och, enligt mig i alla fall, estetiskt tilltalande. Fina blädderstopp som förhoppningsvis fick någon läsare att stanna till och läsa texten.
En bild på ett ansikte ser kanske ut som ett porträtt, men behöver nödvändigtvis inte vara det. Det är inte lika glasklart som i fallet med pipan, men jämförelsen får duga. Kort sagt, ett PORTRÄTT berättar något om vem en avbildad person är medan ett porträtt (med valfritt förled) visar hur någon ser ut.